400 kilo glädje

TEXT: TIMO PIETILA  FOTO: PRIVATA
MARS 2020

Tomi Kareinen från Joensuu har gamla bilar som hobby. Under årens lopp har han haft många sådana bilar. För närvarande står en Fiat 600 årgång 1972, en A-Ford årgång 1930 och fruns födelsedagspresent, en vespaskoter årgång 1961 i hans garage.

För tre år sedan fastnade Tomis blick på en Subaru 360 årgång 1969, som fanns till salu i Finland på ett auktionsforum på nätet. Bilen väckte genast Tomis nyfikenhet, och hur det nu råkade sig, så ledde detta till att han lade bud på den.

Bilen var i körskick men inte särskilt fin; den hade bucklor i plåten, klädseln var trasig och framsätena hade tagits ur en annan bil. Men tekniken fungerade.

Tomi körde ett antal utflyktsrundor med bilen under den första sommaren och märkte inga särskilda problem. Subarun väger bara 400 kg, och motorn som är en 12 kW tvåtaktsmotor gav tillräcklig prestanda med tanke på köregenskaperna. 

Tomi lät sig inte nöjas med det, utan han beslöt sig för att restaurera bilen. Subaruns teknik är enkel, så den ställde inte till med några svårigheter. Men, som Tomi redan på förhand anat, krävde jakten på olika reservdelar sin egen lilla tid och energi.

I Finland finns förutom Tomis bil endast ett annat exemplar av denna Subaru-modell, Till Amerika däremot, exporterades under 1960-talet ett så stort antal att där än idag finns en aktiv märkesklubb för just denna modell.

Det var genom denna klubb som Tomi så småningom började hitta de reservdelar han sökte – eller halvfärdiga reservdelar. Till exempel fanns det inga hela framsäten att hitta någonstans.

Men Tomi fick tag på en uppsättning ytterst trasiga stödramar till framsäten, och kunde tack vare dem bilda sig en uppfattning om hur ramarna och sätena sett ut som nya. Inte heller beklädnadstyg fanns att få i original tappning, men det fanns nyproducerat beklädnadstyg som liknade originaltyget.

Antalet delar i en liten gammal bil är minimalt i jämförelse med nutida bilar, så det räckte med en vinter av kvällspyssel för att Subarun förra våren skulle kunna rullas ut ur garaget, iförd sin nya fina utstyrsel.

Sommaren gav positiva erfarenheter och Tomi är nöjd med sin anskaffning. Subaruns köregenskaper bjuder på lugna körturer i stan och på småvägar. ”Sol från en klarblå himmel, ett nedfällt tak och en liten bil lämnar ingen oberörd – nog väcker det uppmärksamhet”, skrattar Tomi.

Nu är även baksätet klart, och egentligen finns bara oljesmörjningspumpen kvar på listan över brister.

Men detta är inget hinder för att köra bilen. Inte heller är det ett hinder för att få bilen besiktad som veteranbil, vilket Tomi vill få undanstökat innan nästa sommar.

”Förhoppningsvis blir nästa sommar fin”, säger Tomi. På programmet står att besöka olika evenemang för veteranbilar och att också i övrigt snurra runt i trakten – även familjens 5-åring tycker att Subarun är nummer ett och det bästa alternativet för en rundresa.